Self storage – utvärdering av affärsmodellen. Hur bra är lönsamheten?
Jag blev tillfrågad av en yngre företagare kring vad jag tycker om affärsmodellen för self-storage, t.ex. Shurgard.
Nedan följer en mycket översiktlig analys (s.k. servettkalkyl) baserat på några enklare ekonomiska siffror för år 2022. För en fullständig analys behöver marknaden, konkurrenter, strategi med mera utvärderas.
Shurgard Sweden AB, Shurgards svenska del, har ett resultat efter skatt på 219 mkr samt en omsättning på 509 mkr. Det är en mycket bra vinstmarginal efter skatt på 43%.
Men, när vi ska utvärdera kapitaltunga verksamheter så som fastighetsbolag och self-storage (ungefär samma affärsmodell), så kan vi inte bara titta på vinstmarginalen.
-Vi måste också ta hänsyn till hur mycket pengar ägarna var tvungna att satsa för att få den vinsten. Det är helt avgörande för att veta om det är en god affärsmodell eller ej.
Ett enkelt mått för att göra detta är avkastning på eget kapital.
Shurgard har ett eget kapital om 1 504 mkr. Med en vinst på 219 mkr ger det en avkastning på 14,6%.
I dagens ränteklimat är 14,6% avkastning på eget kapital ganska bra tycker jag. Men det låter ju inte alls lika bra som 43% i vinstmarginal.
Avkastningen om 14,6% kan då jämföras med vilka andra, både passiva och aktiva, alternativ vi har för våra pengar. Till exempel ett sparkonto, aktier eller någon annan företagsidé som kanske avkastar mer.
För att tjäna 219 mkr i vinst behöver du som ägare först investera ca. 1.5 miljarder kr för att få igång bolaget.
Det är en bra men ingen fenomenal avkastning och det kommer ta ganska lång tid att bygga upp en större förmögenhet.
Sedan kan vi också använda mer belåning än vad Shurgard gör för att öka avkastningen på eget kapital, men då tar vi också en högre finansiell risk.
Sammanfattningsvis.
Shurgard har en bra lönsamhet. Affärsmodellen passar dock bäst för någon som redan byggt upp ett större kapital och vill placera det till en rimlig avkastning.
Det finns många små lönsamma tjänstebolag som har långt mycket högre avkastning på eget kapital. Dessa kapitallätta affärsmodeller tror jag hade varit ett bättre alternativ för någon som inte redan har ett stort kapital och är intresserad av att bygga upp en förmögenhet, utan att använda hög belåning.
Kapitaltunga affärsmodeller, t.ex. fastigheter, kan ofta vara en bra värdeförvarare, men oftast inte någon vidare förmögenhetsbyggare. Bra för att behålla pengarna, inte lika bra för att bli rik.
Detta trodde nog många hade ändrats senaste årtiondet på grund av de artificiellt låga räntorna vi hade, kombinerat med många exempel på människor som blev rika snabbt på fastigheter genom hög belåning.
Nu har vi fått högre räntor och belåningen, som oftast krävs för att göra fastigheter till en attraktiv investering, gör sig påmind i form av högre räntekostnader och sämre lönsamhet för fastighetsägare överlag.
Hur utvärderar du olika affärsmöjligheter?
/Johan Högberg
2024-04-24