Den riktiga anledningen till varför du behöver lära dig att investera
Anledningen till att du behöver lära dig att investera är inte i första hand för att du ska bli rikare. Det är i första hand för att du ska kunna bevara din köpkraft på de besparingar du har på lång sikt. Du vill således kunna köpa lika många varor och tjänster för dina pengar i framtiden som du kan idag. I andra hand är det för att bli rikare, genom att öka din köpkraft.
På lång sikt är det som vi kallar för pengar, så kallade fiat-valutor, så som SEK, USD och EURO generellt sett mycket dåliga investeringar. De passar dock ofta bra för kortsiktiga behov och som buffert. Köpkraften hos fiat-valutor kan i och för sig öka på kort sikt, t.ex. när centralbankerna höjer räntorna. Men långsiktigt tappar de oftast sitt värde genom inflation, frågan är bara hur fort.
I media diskuteras ofta orsakerna till inflation, dessa kan variera på kort sikt. T.ex. handelsrestriktioner, krig eller pengatryckande.
På lång sikt är det dock relativt enkelt att förstå vad som orsakar inflation. Det är den ökande penningmängden. Centralbanker trycker nya pengar som späder ut de befintliga pengarnas värde.
Några fakta från boken ”Broken Money” av Lyn Alden:
-År 1913, då den amerikanska centralbanken skapades, var befolkningen i USA 97 miljoner och det fanns 19.31 miljarder dollar i systemet.
-I slutet av 2022 var befolkningen i USA 333 miljoner och det fanns
21.4 biljoner (21.400 miljarder) i systemet.
-Detta är en ökning av penningmängden med 1,118 gånger på 109 år.
-En genomsnittlig ökning av penningmängden med 6,6% per år.
-År 1913 fanns det 199 dollar per person och 2022 fanns det över 64.800 dollar per person i USA.
Det är lätt att förstå att priserna på de saker vi som konsumenter vill ha ökar på lång sikt med den kraftiga utspädningen av valutans köpkraft som sker. Fler antal pengar jagar samma varor och tjänster.
Dessa fakta handlar om ett av de bättre exemplen när det gäller fiat-valutor. Dollarn (USD) är den fiat-valuta som har haft bland det högsta förtroendet i världen och har ansetts vara den globala reserv-valutan. Vi kan med enkelhet hitta flera exempel på andra länders valutor som det gått väldigt mycket sämre för i nutid, t.ex. Argentina, Turkiet och Venezuela.
Samtidigt har vi teknikutvecklingen som ofta begränsar prisökningarna och till och med skapar deflation på vissa varor. Jämför en tv med platt skärm för 20 år sedan med vad du får idag för samma pengar.
Skulle det inte tryckas så mycket pengar skulle vi förmodligen ha deflation, dvs. minskande priser, på väldigt mycket fler typer av varor och tjänster.
Ett argument som ofta förs mot deflation är att folk skulle sluta handla varor om det var deflation eftersom det är en bättre affär att vänta tills det blir billigare. Detta stämmer i vart fall inte i exemplet med plattskärms-tvn. Folk köpte sådana även för 20 år sedan då tekniken var nyare.
Idag mäts inflationen officiellt genom konsumentprisindex, vilket ibland kan vara en hjälpsam indikator på kort sikt men har en hel del brister på lång sikt för att mäta verklig inflation. Bland annat går indexet att manipulera och ändra samt att konsumentens vanor ändras över tid, bland annat på grund av att priserna på vissa varor ökar för mycket, så det blir inte helt jämförbart.
Ett annat sätt att se på det är att inflationen har varit ungefär 6,6% i USA det senaste århundradet, dvs. samma takt som penningmängden har ökat.
Med det som bakgrund är det lätt att förstå att du behöver ha pengarna i något annat än fiat-valutor för att bevara din köpkraft på lång sikt.
Några exempel på tillgångar som historiskt har hållit sitt värde i takt med inflationen är exklusiva strandnära fastigheter och konst från kända konstnärer. De som dessa tillgångar har gemensamt är att det finns ett begränsat utbud av dem och det är mycket svårt att göra fler av dem.
Semi-begränsade tillgångar så som Guld, olja, biff och median huset tenderar att behålla köpkraften något under inflationen ca. 4-5% jämfört med den ökande penningmängden som varit 6-7% på lång sikt.
Den breda aktiemarknaden i USA, t.ex. det amerikanska indexet SP500, har historiskt gett 9-10% i nominell snittavkastning per år och har generellt överpresterat den ökande penningmängden med några procent per år på lång sikt.
De procentuella avkastningarna på de olika tillgångsslagen beror givetvis på timing och andra saker och ska inte ses som någon garanti. Det är bara information av vad som fungerat historiskt.
Företagare och människor som är mitt i karriären kan ofta känna att det är övermäktigt att lära sig att investera samtidigt som man driver ett företag eller har ett tidskrävande jobb.
Det som är bra är att det går att hitta relativt enkla, mer eller mindre, passiva strategier som kan fungera tillräckligt bra över tid. Men det kräver såklart ett visst engagemang till en början.
Som företagare har du också ett annat alternativ för att bevara och öka din köpkraft, att investera i tillväxt i ditt eget företag. Förutsatt att det finns lönsamma tillväxtmöjligheter i ditt företag är detta oftast det alternativ som har högst förväntad avkastning.
Så länge vi har fiat-valutor. Dvs pengar som det är väldigt lätt att göra fler av, så behöver du lära dig att hitta tillgångar där du kan förvara dina besparingar på lång sikt för att bevara eller öka din långsiktiga köpkraft.
Hur ser ni på besparingar och investeringar?
/ Johan Högberg
2024-01-05