Kasta budgeten i papperskorgen?

Ett vanligt styrdokument hos företag är budgeten. I budgeten försöker ledningen normalt förutse hur nästkommande år ska bli sett till omsättning, resultat, planerade investeringar m.m. 

I artikeln ”Budgeting – an unnecessary evil” av Jan Wallander beskriver Jan hur han drev Handelsbanken utan att använda sig av en budget, med bättre avkastning än konkurrenterna.

I samband med att Jan Wallander blev VD för den krisande banken, 1970, ändrade Handelsbanken sina mål från att bli den största banken i Skandinavien till att bli den mest lönsamma och bästa affärsbanken i Sverige. 

Det var många förändringar som gjordes under Jans ledning men enligt honom själv var en av de viktigaste förändringarna slopandet av budgeten. 

Nackdelar med budgetarbetet är att det tar tid och resurser från ledningen och medarbetarna som annars kunde lagts på mer värdeskapande uppgifter. Till exempel att leverera bättre tjänster till kunderna. 

I stort används det generellt två olika sätt att förutse framtiden: 

• Samma väder idag som imorgon. Vi förutser helt enkelt att morgondagen blir ungefär samma som idag. 

   

• Du känner att den fasen du genomgår nu är helt onormal. Om nuvarande trend fortsätter skulle pilarna fortsätta rakt upp i himlen eller rakt ner i källaren, det verka osannolikt, så då förutser du att nuvarande trend kommer att återgå till ett normalläge. 

I vissa fall kommer dina antaganden inte att stämma alls. 

Exempelvis när det händer något som du aldrig varit med om eller det som du ej har något minne av.  

Det är dessa onormala händelser som skulle vara av riktigt värde att förutse. Men detta är något som de flesta inte klarar av. Inte ens experter som jobbar heltid med att förutse framtiden lyckas särskilt bra. 

Som exempel nämner Jan krisen som Sverige hade på 1990-talet. Varken regeringen eller affärslivet lyckades förutse vad som skulle hända. Moodys, som jobbar med att ge kreditbetyg till banker, gav AAA (bästa betyg) till de svenska bankerna bara några månader innan krisen bröt ut.  

Det är naturligt att du har svårt att förutse något som du inte har tidigare erfarenhet av, varför budgetarbetet oftast liknar någon form av administrativt arbete som sällan skapar något riktigt värde.  

Erfarenhet visar att det även är svårt att uppfatta ett större trendskifte när vi är mitt i det. Först i efterhand framstår det som uppenbart och vi undrar hur ingen kunde förstå vad som höll på att hända trots alla tecken. 

Om budgeten grundar sig på att det blir ungefär samma sak nästa år som det här året, kanske lite bättre, vilket är vanligt för en budget, så säger du indirekt att du vill att medarbetarna gör ungefär samma sak som förra året men lite mer effektivt och lite bättre. 

Jan menar att du inte behöver lägga resurser på att skapa en budget för detta. Du kan helt enkelt se till att förmedla detta budskap till dina medarbetare på ett enklare sätt. 

Vad tror du?